Foto: Jan van der Wolf via Pexels
Omkring fyra av tio styrelsemedlemmar ser ointresse och bristande engagemang som de största hindren när föreningen ska rekrytera nya ledamöter. Om sitt eget uppdrag ger de en annan bild: nio av tio skulle rekommendera andra att göra samma sak, och bara 12 procent tycker att det är för mycket jobb eller för tidskrävande. Kunskapskravet har däremot blivit tyngre. Var fjärde ledamot anser sig inte kunna tillräckligt för sin roll, mot 14 procent för två år sedan.
De som har provat rekommenderar andra att göra det
Bostadsrättsrapporten 2026 från SBC, som bygger på svar från 2 100 bostadsrättsägare varav 752 sitter i sin förenings styrelse, visar att nio av tio skulle rekommendera andra att engagera sig i styrelsearbetet. Andelen som trivs i sin roll är 60 procent.
Samtidigt uppger omkring fyra av tio styrelsemedlemmar att ointresse för ansvar och arbetsbörda samt bristande engagemang är de största hindren för att rekrytera nya ledamöter. Ledamöterna själva tycker i regel att uppdraget är rimligt, men tror att det är arbetsbördan som får andra att tacka nej.
En mindre undersökning pekar åt samma håll. HSB Värmland samlade in över 150 enkätsvar hösten 2024 till januari 2025 från medlemmar i fyra föreningar i Säffle och tolv i Karlstad, plus 48 djupintervjuer. Engagemangsnivån var generellt god, och det främsta hindret var tidsbrist på grund av arbete, studier eller familj. Kvinnor i undersökningen lyfte också hälsoproblem, och några beskrev äldre styrelsemedlemmar som ovilliga att ta emot nya idéer. Det sistnämnda gäller klimatet inne i den sittande styrelsen, inte att medlemmar vägrar ställa upp.
Var fjärde styrelseledamot tycker att kunskaperna inte räcker
Var fjärde styrelsemedlem anser sig inte kunna tillräckligt för sin roll. Det stora hoppet skedde mellan rapporten för 2024 och 2025 års rapport, och därefter har siffran i praktiken stått stilla. Trivseln har stigit tre år i rad under samma period.
| Andel av styrelsemedlemmarna, procent | 2024 | 2025 | 2026 |
|---|---|---|---|
| Anser sig inte kunna tillräckligt för sin roll | 14 | 25 | 26 |
| Trivs bra i sin roll | 45 | 50 | 60 |
Källa: SBC, Sveriges bostadsrättsrapport 2024, 2025 och 2026.
Att ha koll på alla lagar, regler och bestämmelser uppges av 39 procent vara den svåraste delen av uppdraget. Uppdraget har vuxit fortare än stödet. Energioptimering, säkerhetsfrågor, upphandlingar och regelefterlevnad har lagts ovanpå ett förtroendeuppdrag som fortfarande utförs ideellt vid sidan av lönearbete. Av styrelsemedlemmarna säger sig 75 procent villiga att betala för externt stöd som frigör tid och ansvar. Hur mycket styrelsen orkar avgörs i praktiken av vad föreningen köper in i förvaltningen och vad den behåller själv.
Köper föreningen in förvaltning ligger ansvaret ändå kvar hos styrelsen, eftersom förvaltaren bara utför uppdraget åt den, se självförvaltning i brf. Kostnaden för stödet är dessutom svår att granska, eftersom årsredovisningens nyckeltal inte visar vad föreningen betalar för sin förvaltning. Det gör frågan om ett rimligt förvaltningsarvode nästan omöjlig för en enskild medlem att bedöma.
Minst tre ledamöter, och stolarna ska alltid vara fyllda
En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening, och en sådan ska ha en styrelse med tre eller flera ledamöter. Golvet gäller utan undantag. Sedan tillkommer suppleanter, som stadgarna nästan alltid kräver.
Hur många uppdrag blir det i landet? Företagsregistret hos Bolagsverket och SCB rymmer 33 990 registrerade bostadsrättsföreningar. Av dem är 24 567 klassade som verksamma, medan 8 254 är vilande och aldrig har varit verksamma. Med lagens minimum i varje verksam förening ska minst 73 000 styrelseuppdrag vara bemannade. Det verkliga antalet är högre, eftersom de flesta föreningar har fler än tre ledamöter och dessutom suppleanter.
Posterna ska vara besatta hela tiden, oavsett hur intresserade grannarna råkar vara just den våren. Däremot ska inte alla stolar tillsättas varje år, eftersom mandattiden bestäms i stadgarna.
Så många ledamöter måste vara på plats för att styrelsen ska vara beslutsför
Styrelsen är beslutsför om mer än hälften av hela antalet ledamöter är närvarande, om inte stadgarna kräver fler. Samma regel gäller vid det konstituerande styrelsemötet. Är styrelsen inte fulltalig ska dessutom de som röstar för beslutet utgöra mer än en tredjedel av hela antalet ledamöter, om inte något annat har bestämts i stadgarna.
Räkna på en styrelse som stämman valt till fem ledamöter. Två hoppar av under året och ingen suppleant kan träda in. Kvar är tre, och mer än hälften av fem betyder att alla tre måste vara med på varje sammanträde. En sjukanmälan eller en semesterresa räcker då för att styrelsen inte ska kunna fatta beslut alls. När de tre väl sitter där måste minst två rösta ja, eftersom en tredjedel av fem är 1,67 och kravet är mer än så.
Så kan föreningen hitta fler kandidater till styrelsen
Den första vägen är att söka utanför medlemskretsen: om inte stadgarna säger annat kan bostadsrättshavarens make eller sambo vara styrelseledamot eller suppleant, även utan att vara medlem i föreningen. Rekryteringsunderlaget är större än medlemsförteckningen.
Den andra vägen är att låta ledamöter utses på annat sätt än genom stämman. Av ledamöterna ska alltid minst två väljas på stämman, eller minst en om styrelsen består av färre än fem. Övriga får enligt stadgarna utses på annat sätt. Så kommer HSB-ledamoten in i styrelsen: den utses av HSB och sitter som fullvärdig ledamot vid sidan av de stämmovalda. Att styrelsen skulle få utse sina egna ledamöter är däremot uteslutet.
Den tredje gäller pengar. Det är stämman som beslutar om arvode till ledamöterna. Bostadsrätterna sätter ett ordentligt styrelsearvode högt på sin lista över åtgärder som får fler att ställa upp. Vad andra föreningar betalar och vad arvodet kostar i skatt och avgifter står i genomgången av styrelsearvode i brf.
Bostadsrättslagen nämner inte valberedning alls, och lagen om ekonomiska föreningar bara i förbigående: en förening som har en valberedning får låta den bistå vid förslag till revisorsval. Det organ vars enda uppgift är att hitta nya ledamöter finns bara om stadgarna föreskriver det, se valberedningens roll i brf.
Vad händer om bostadsrättsföreningen inte har någon styrelse?
Bolagsverket ska besluta att en förening går i likvidation om den inte har anmält en behörig styrelse till registret, och utser då en eller flera likvidatorer som tar över efter styrelsen. Bostadsrätterna beskriver följden i klartext: huset säljs, alla bostadsrättshavare blir hyresgäster i stället, och om banken inte får någon annan säkerhet sägs lånen upp.
Organisationen skriver samtidigt att scenariot är ytterst sällsynt och att den bara känner till ett fåtal fall i nutid, där det dessutom rådde speciella omständigheter. Lagen har en säkerhetsventil: ett likvidationsbeslut ska inte meddelas om grunden för likvidation har upphört under handläggningen hos Bolagsverket. En förening som får ihop en styrelse och anmäler den medan ärendet ligger hos Bolagsverket slipper likvidation.
Så kan stämman göra det lättare att fylla styrelsen
Ingenting i undersökningarna tyder på en kris där föreningarna töms på förtroendevalda och husen går under klubban. Av ledamöterna trivs 60 procent och nio av tio rekommenderar uppdraget, och tvångslikvidation på grund av utebliven anmälan om behörig styrelse är så ovanlig att Bostadsrätterna bara känner till ett fåtal fall i nutid.
Samtidigt anser var fjärde ledamot att den inte kan tillräckligt för sin roll, och i en styrelse på fem kan två avhopp göra att en enda frånvaro stoppar besluten. Stämman kan redan i år besluta om ett styrelsearvode, och föreningen kan söka kandidater även bland medlemmarnas makar och sambor. Hur medlemmarnas inflytande i övrigt fungerar står i genomgången av föreningsdemokratin i brf.
Vanliga frågor
Hur länge sitter en styrelseledamot?
Mandattiden bestäms i stadgarna och får omfatta upp till fyra räkenskapsår. Hur många ledamöter en enskild stämma ska välja beror på föreningens egna stadgar, medan kravet på att stolarna är fyllda gäller utan uppehåll.
Måste en ledamot som hoppar av ersättas direkt?
Inte om det är föreningsstämman som ska välja ledamoten och styrelsen ändå är beslutsför med kvarstående ledamöter och suppleanter. Då behöver en ny ledamot inte väljas förrän vid nästa årsstämma. Båda villkoren måste vara uppfyllda, så lättnaden gäller inte en ledamot som enligt stadgarna utses på annat sätt, till exempel en HSB-ledamot. Är styrelsen inte beslutsför måste de som är kvar vidta åtgärder direkt.
Får stämman besluta om ett samlat arvode till hela styrelsen?
I en bostadsrättsförening ja. Huvudregeln för ekonomiska föreningar är att stämman beslutar om arvode till var och en av ledamöterna, och att en samlad ersättning kräver stöd i stadgarna. För bostadsrättsföreningar gäller ett undantag: stämman får besluta om en samlad ersättning som styrelsen sedan fördelar, utan att stadgarna behöver säga något.
Måste föreningen ha en valberedning?
Nej. Varken bostadsrättslagen eller lagen om ekonomiska föreningar kräver en valberedning. Den finns bara om föreningens stadgar föreskriver det, vilket de flesta stadgar gör.
Senast faktagranskad: 26 augusti 2026. Senast uppdaterad: 6 november 2026