Foto: smart-me AG via Unsplash
Nej, ingen lag kräver att en bostadsrättsförening i ett befintligt hus bygger laddstolpar på eget initiativ. Men sedan den 29 maj 2026 har en medlem som fått en egen parkeringsplats upplåten av föreningen rätt att begära att föreningen installerar en laddningspunkt vid platsen. Medlemmen betalar och styrelsen beslutar. Föreningen får säga nej bara om det finns befogad anledning. Den som nekas kan få saken prövad av hyresnämnden, eller av arrendenämnden om platsen är arrenderad.
Vilken rätt du har beror på hur din parkeringsplats är upplåten. Ett nej som du fick före den 29 maj 2026 omfattas inte av den nya rätten. Lagändringen gäller bara en begäran som gjorts efter att den trätt i kraft, enligt regeringens proposition 2025/26:148. Har du fått nej tidigare behöver du fråga igen.
Ett befintligt hus behöver inga laddstolpar
Kraven på laddning i byggreglerna gäller när ett flerbostadshus byggs eller byggs om, inte för hus som redan står. Sedan den 1 juli 2026 ska ett nytt flerbostadshus med fler än tre bilparkeringsplatser i huset eller på tomten ha förinstallerad kabeldragning till minst hälften av platserna, kanaler för kabel till resten och minst en laddningspunkt. Det följer av Boverkets föreskrifter om hållbar mobilitet (BFS 2026:4).
Vid en ombyggnad (när hela huset eller en betydande och avgränsbar del av det förnyas påtagligt) gäller kraven på kabeldragning och kanaler. Kravet på en laddningspunkt gäller däremot inte vid ombyggnad. Ligger garaget i huset utlöses kraven dessutom bara om ombyggnaden omfattar husets elanläggning. Ligger parkeringen på tomten utlöses de bara om även parkeringen ändras. Ett stambyte som varken rör husets elanläggning eller parkeringen utlöser inga krav på laddning. Har föreningen sökt bygglov eller gjort en anmälan före den 1 juli 2026 gäller de äldre reglerna.
De krav som gäller för redan uppförda byggnader omfattar bara lokalbyggnader med fler än 20 bilparkeringsplatser, inte flerbostadshus.
Avtalet för din parkeringsplats avgör din rätt
Rätten att begära en laddningspunkt gäller den som har en bostadslägenhet och en bilparkeringsplats som föreningen har upplåtit till henne. Platsen ska ligga i samma hus som lägenheten eller i närheten av det. Reglerna finns i olika lagar beroende på avtalet:
- Platsen ingår i bostadsrätten, eller är en garageplats upplåten med bostadsrätt: rätten följer av 7 kap. 9 a § bostadsrättslagen. Ett nej prövas av hyresnämnden.
- Garageplats som du hyr av föreningen med ett separat hyresavtal: rätten följer av 12 kap. 27 a § jordabalken. Ett nej prövas av hyresnämnden.
- Utomhusplats som föreningen upplåtit med ett separat avtal om lägenhetsarrende: rätten följer av 8 kap. 20 a § jordabalken. Ett nej prövas av arrendenämnden.
- Plats på en gemensam yta där vem som helst i föreningen får parkera: ingen rätt. Regeringen bedömde att EU-direktivet bakom lagen inte omfattar parkering som flera medlemmar använder gemensamt, och valde att inte gå längre än direktivet.
Parkering i en gemensamhetsanläggning, som föreningen delar med andra fastigheter och som ofta sköts av en samfällighetsförening, omfattas inte heller. Den som hyr sin lägenhet eller sin parkeringsplats i andra hand har ingen rätt att begära en laddningspunkt.
Står det inte i ditt parkeringsavtal vilken sorts upplåtelse det är, fråga styrelsen. Separata avtal för lägenhet och parkering är vanligare än att platsen ingår i bostadsrätten. Avtalsformen kan också avgöra om uthyrningen blir momspliktig, ifall Skatteverkets omtolkning av moms på parkering börjar tillämpas.
Föreningen installerar och medlemmen betalar
Föreningen installerar laddningspunkten, inte medlemmen. Föreningen ansvarar för fastighetens elanläggning och kan då samordna laddningen med husets övriga elförbrukning. Medlemmen står för alla kostnader som laddningspunkten medför. Enligt propositionen omfattar kostnaderna installation och förberedande arbete, el, underhåll och administration, så att de inte belastar de övriga medlemmarna.
Lagen ställer inga tekniska krav på laddboxen och kräver inte att den stöder smart laddning. Regeringen bedömer att laddningspunkten typiskt sett blir ett fastighetstillbehör. Vem som äger laddboxen när medlemmen flyttar avgörs i det enskilda fallet. Medlemmen och föreningen kan komma överens om hur den ska hanteras vid en flytt, så länge det inte påverkar andra boende. Kostnaden för en laddningspunkt beror främst på hur långt kabeln ska dras och om fastighetens el räcker, och vilka stöd som går att få beror på om föreningen äger laddningspunkten eller om medlemmen själv anlitar elfirman.
Styrelsen beslutar, inte stämman
Väsentliga förändringar av föreningens hus och mark beslutas normalt på föreningsstämman, med de majoritetskrav som beskrivs i genomgången av stämmobeslut om balkonger. En begäran om laddningspunkt beslutas däremot av styrelsen, enligt 9 kap. 15 § tredje stycket bostadsrättslagen. Det gäller oavsett om platsen är upplåten med bostadsrätt, hyra eller arrende. Ordningen liknar den som gäller när en medlem vill renovera och behöver styrelsens tillstånd.
Ordningen finns för att beslutet ska kunna fattas så fort som möjligt, enligt propositionen. Lagen ställer inget krav på skriftlig begäran och ingen tidsfrist för styrelsens svar. Begär ändå laddningspunkten skriftligt och ange vilken plats det gäller, så att det går att visa vad du begärt och när.
När styrelsen får säga nej
Föreningen får vägra bara om det finns befogad anledning. Lagen räknar inte upp skälen, men propositionen ger exempel på när ett nej kan vara befogat:
- Det finns redan gemensamma laddplatser som föreningen kan erbjuda medlemmen, eller så planerar föreningen att installera laddningspunkter inom rimlig tid.
- Installationen skulle ge föreningen omotiverade kostnader som medlemmen inte ska betala. Det kan vara fallet när fastighetens elanläggning behöver byggas ut.
- Installationen skulle ta en större del av fastigheten i anspråk, till exempel om en kabel behöver dras över ytor som föreningen vill använda till annat.
- Installationen skulle påverka andra boende, till exempel genom ökade kostnader eller kablar som dras på ett sätt som är till nackdel för dem.
- Installationen skulle strida mot annan lag eller mot ett avtal som föreningen har med någon annan.
Att styrelsen helst inte vill räcker inte, eftersom lagen kräver befogad anledning.
Så går du vidare efter ett nej
Fråga först styrelsen vilket skäl den har. Är skälet att elanläggningen inte räcker kan du erbjuda dig att betala för en uppgradering. Det kan vara en väg att komma överens med styrelsen, men det ger dig inte rätt till installationen, eftersom propositionen räknar sådana kostnader som skäl att vägra. Håller du inte med kan du begära att hyresnämnden prövar frågan, eller arrendenämnden om platsen är upplåten med arrende.
Hyresnämndens beslut kan överklagas till Svea hovrätt inom tre veckor från den dag beslutet meddelades, och överklagandet ges in till hyresnämnden. Det följer av 11 kap. 3 § bostadsrättslagen. För den som hyr sin plats gäller samma frist och samma hovrätt enligt jordabalken, och även där ges överklagandet in till hyresnämnden. Arrendenämndens beslut överklagas till den hovrätt där nämnden finns.
Senast faktagranskad: 19 oktober 2026