Foto: Oleg Savitsky, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
För en bostadsrättsförening som har fått en offert på solceller hänger kalkylen främst på hur stor del av elen huset själv kan använda, eftersom det sedan den 1 januari 2026 inte finns någon skattereduktion för el som matas ut på nätet. Den gav tidigare 60 öre per kilowattimme, men bara om säkringen i anslutningspunkten var högst 100 ampere, och för högst lika många kilowattimmar som föreningen köpte från nätet och högst 30 000 kilowattimmar per kalenderår. Anläggningens storlek kan också avgöra om stämman ska fatta beslutet.
Huset tjänar mer på att använda elen än på att sälja den
En kilowattimme som föreningen använder i huset ersätter el som annars hade köpts in. Föreningen slipper då elhandelspriset, energiskatten, den rörliga delen av nätavgiften och, för en förening som inte får dra av momsen på sin el, även momsen. En såld kilowattimme ger i stället ungefär spotpriset plus eller minus ett litet påslag eller avdrag, och därtill en ersättning från nätbolaget på några öre per kilowattimme.
Föreningar och andra kunder som inte är hushåll och som använder 20 till 499 megawattimmar om året betalade under första halvåret 2026 i genomsnitt 85,98 öre per kilowattimme i elhandelspris och 36,00 öre i energiskatt, båda utan moms. Med 25 procent moms blir det 152,5 öre per kilowattimme för en förening utan avdragsrätt. Spotpriset i elområde 3 låg i september 2025 på 52 öre per kilowattimme i månadsmedel. Med de priserna är en använd kilowattimme värd ungefär tre gånger så mycket som en såld. Talen kommer från olika perioder. Inom samma halvår, andra halvåret 2025, var elhandelspriset 68,81 öre och energiskatten 43,90 öre, vilket med moms ger 140,9 öre och en kvot på 2,7 mot spotpriset i september.
Elhandelspriset är ett snitt över alla timmar under januari till juni, medan solceller producerar mest på sommaren när spotpriset ofta är lägre. Den rörliga nätavgiften ingår inte, eftersom den skiljer sig mellan nätbolagen. Kontrollera därför föreningens egna elfakturor innan siffrorna används i ett beslut.
Så mycket el ger solceller på ett platt tak på 300 kvadratmeter
Räkneexemplet utgår från en förening med ett platt tak på 300 kvadratmeter. Av den ytan går inte allt att täcka, eftersom ventilationshuvar, kanter och gångstråk för snöskottning tar plats. Exemplet antar att 200 kvadratmeter går att använda. Enligt Energimyndigheten tar 1 kilowatt ungefär 5 till 8 kvadratmeter, vilket ger 25 till 40 kilowatt på 200 kvadratmeter. Exemplet räknar med 30 kilowatt.
I söderläge med 30 till 50 graders lutning och utan skugga ger 1 kilowatt runt 800 till 1 100 kilowattimmar om året. På ett platt tak ligger modulerna oftast lägre och i andra riktningar, och en sådan anläggning ger i regel mindre. Exemplet räknar med den lägsta siffran, 800 kilowattimmar per kilowatt, vilket ger 24 000 kilowattimmar om året för 30 kilowatt.
| Scenario, 24 000 kilowattimmar om året | Kilowattimmar | Värde per kilowattimme för en förening utan momsavdrag på elen, med period och elområde | Kronor om året |
|---|---|---|---|
| All el används i huset | 24 000 | 152,5 öre (snitt första halvåret 2026, hela landet) | cirka 36 600 |
| 70 procent används i huset | 16 800 | 152,5 öre (snitt första halvåret 2026, hela landet) | cirka 25 600 |
| 30 procent säljs | 7 200 | 52 öre (spotpris elområde 3, september 2025) | cirka 3 700 |
Värdet 152,5 öre gäller för en förening utan avdragsrätt för momsen på elen. Säljs 30 procent blir summan cirka 29 400 kronor om året, mot cirka 36 600 kronor när all el används i huset. Återbetalningstiden får styrelsen genom att dela offertens pris med det årliga värdet. Om offerten lyder på 450 000 kronor och anläggningen ger 29 400 kronor om året tar det drygt 15 år innan investeringen är intjänad, före kostnader för drift, försäkring och byte av växelriktare.
Siffran på 450 000 kronor är ett räknetal, inte ett marknadspris. Föreningens egen offert ska innehålla en produktionsberäkning för just det taket, och det är den siffran som ska in i kalkylen. Ställ den mot hur mycket el föreningen använder under sommarmånaderna, eftersom anläggningen producerar mest då. En anläggning som är större än sommarförbrukningen säljer en växande del av elen till det lägre priset.
Skatten beror på om elen ingår i avgiften eller faktureras medlemmarna
För en äkta bostadsrättsförening, ett privatbostadsföretag, avgör tre saker hur försäljningen av solcellsel beskattas: om medlemmarna faktureras efter faktisk förbrukning, om el säljs till ett elhandelsföretag och om produktionen är större än föreningens årliga förbrukning. De vanligaste uppläggen skiljer sig så här:
- Hushållselen ingår i årsavgiften: föreningens försäljning av el är inte skattepliktig så länge föreningens årsproduktion inte är större än dess egen förbrukning. Den hör då till fastighetsförvaltningen. Intäkten från el som produceras utöver årsförbrukningen och säljs till ett elhandelsföretag är skattepliktig.
- Föreningen använder elen själv och säljer bara tillfälligt överskott till ett elhandelsföretag: inkomsten är inte skattepliktig. Föreningen får då inte heller göra avdrag för kostnaderna för solcellsanläggningen.
- Medlemmarna faktureras sin faktiska förbrukning genom individuell mätning (IMD): den inkomsten är alltid skattepliktig. För el som säljs till elhandelsföretaget gäller två regler. Upp till föreningens och medlemmarnas sammanlagda årsförbrukning beskattas en andel av intäkten. Andelen är medlemmarnas förbrukning delad med den totala förbrukningen. Intäkten från el som produceras utöver den sammanlagda årsförbrukningen beskattas i sin helhet. Säljer föreningen till medlemmarna under marknadspriset beskattas även mellanskillnaden. Föreningen får dra av de kostnader som hör till den skattepliktiga delen.
Energiskatt blir det normalt inte. En förening med en sammanlagd installerad toppeffekt under 500 kilowatt, räknat på alla föreningens solcellsanläggningar tillsammans, behöver inte betala energiskatt på elen. Det gäller både den el som används i huset och den som matas ut. En anläggning på runt 30 kilowatt ligger långt under den gränsen.
Momsen på anläggningen får inte dras av när elen ingår i avgiften
För bostadsrättsföreningar gäller samma momsregler som för andra fastigheter med privatbostäder. Det ger olika besked beroende på hur föreningen tar betalt för elen:
- El som ingår i avgiften: föreningen får inte dra av momsen på inköp och installation av anläggningen.
- El som faktureras separat med mätare: föreningen har rätt till avdrag, eftersom försäljningen av elen då är momspliktig.
- Hus med både bostäder och lokaler: avdrag kan finnas för den del av anläggningen som används för lokalerna.
Försäljning av överskottsel till ett elhandelsföretag är momspliktig. En förening som inte är momsregistrerad behöver bara registrera sig om årsomsättningen överstiger 120 000 kronor under ett kalenderår, medan en förening som redan är momsregistrerad, till exempel för uthyrda lokaler, ska redovisa moms på elförsäljningen oavsett belopp.
Föreningen får inget momsavdrag bara för att den är momsregistrerad för något annat, till exempel uthyrda lokaler. Avdraget följer hur elen från just den här anläggningen används.
Stämman beslutar vid väsentlig förändring, om stadgarna inte säger annat
Enligt bostadsrättslagen ska beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark fattas på en föreningsstämma, om inte något annat har bestämts i stadgarna. Lagen säger inte var gränsen för väsentligt går. En anläggning som täcker större delen av taket, kräver förstärkt takkonstruktion eller binder upp en stor del av föreningens kassa eller lånemöjligheter är lättare att se som en väsentlig förändring än några paneler på ett förrådstak.
Börja med att läsa stadgarna. Många stadgar reglerar själva vilka beslut som kräver stämma, och en sådan bestämmelse gäller före lagens huvudregel. Är det oklart är en stämma det säkrare valet, eftersom en styrelse som går utöver sin behörighet kan bli skadeståndsskyldig mot föreningen och riskera att inte få ansvarsfrihet. Förslaget till stämman bör innehålla kalkylen, produktionsberäkningen och det tänkta upplägget för hur elen ska användas, så att medlemmarna ser både investeringen och vad den ger. Hur ett stämmobeslut om en större förändring förbereds och protokollförs beskrivs i guiden om stämmobeslut om balkonger.
Jämför offerterna på solceller per installerad kilowatt och ansvar för anmälan
Ta in offerter från minst tre leverantörer och jämför dem på samma punkter. Energimyndighetens checklista för offerter pekar ut det som skiljer dem åt:
- Pris per installerad kilowatt, inte totalpris, eftersom anläggningarna sällan är lika stora.
- Fabrikat och modellnummer för paneler, växelriktare och montagesystem.
- Extrakostnader för lyft av material och byggställning, och leveransvillkor.
- Behörighet: elinstallationen får göras bara av någon som omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram.
- Taksäkerhet enligt Taksäkerhetskommitténs branschstandard.
- Ansvar för anmälningar till nätbolaget och andra myndigheter, skrivet i avtalet.
På ett platt tak hålls modulerna ofta nere med ballast, och vikten ligger runt 25 kilo per kvadratmeter solcellsyta, men uppemot 50 kilo på höga och vindutsatta tak. En vindlastberäkning görs alltid, och en konstruktör bör bekräfta att taket bär. Har taket bara några år kvar till nästa omläggning lönar det sig att samordna de två arbetena i underhållsplanen, så att modulerna inte måste lyftas av och på igen. Fråga också kommunen om anläggningen kräver bygglov.
Föreningen behöver inte köpa anläggningen själv. Med ett avtal om köp av solel (PPA) eller en hyreslösning bygger och driver en leverantör anläggningen, och föreningen betalar per levererad kilowattimme eller hyr utrustningen. Det skiljer sig från ett eget köp på tre punkter: föreningen binder inget kapital, men delar vinsten med leverantören och skriver ett avtal som ofta löper i många år. Läs därför avtalets löptid, vad som händer vid takrenovering och vad som gäller om föreningen vill lösa ut anläggningen.
Det finns inget statligt bidrag för föreningens solceller
Bara privatpersoner kan få stöd vid installation av solceller. Skattereduktionen för grön teknik, som sedan den 1 juli 2025 ger 15 procent för solceller, gäller inte en bostadsrättsförening. Det statliga investeringsstödet för solceller till företag och föreningar stängde för nya ansökningar den 8 juli 2020.
Fråga nätbolaget om avgiften för en ny solcellsanläggning
Energimarknadsinspektionen har bedömt att ellagens regler om reducerad nätavgift för små produktionsanläggningar strider mot EU:s regelverk. Nätbolaget får därför ta ut en avgift om anläggningen tar mer av nätet i anspråk än tidigare. Kräver anläggningen en större säkring kan föreningen få betala de faktiska kostnaderna för säkringshöjningen. Fråga nätbolaget om avgifterna innan offerten skrivs under.
Solceller hör hemma efter de billigare energiåtgärderna
Solceller är inte det första steget. En förening som ännu inte har injusterat värmesystemet eller bytt till närvarostyrd belysning får ofta mer ut av de åtgärderna, och de beskrivs i genomgången av energioptimering i brf. När de är gjorda och huset använder mycket el på sommaren, till exempel till tvättstuga, ventilation eller laddplatser, har solceller på ett stort platt tak bäst förutsättningar att räkna hem sig.
Senast faktagranskad: 5 november 2026