Foto: Anıl Karakaya, Pexels
Relining betyder att föreningens gamla avloppsrör får ett nytt plastskikt på insidan i stället för att bytas ut. Ingen behöver riva badrummet, och arbetet tar dagar i stället för månader. HSB Stockholm anger att relining vanligen kostar 3 000 till 7 000 kronor per meter rör. Kostnaden per lägenhet beror på hur många meter ledning som relinas i just din lägenhet, och det talet kan entreprenören ange i offerten.
Upp emot 1,45 miljoner lägenheter i flerbostadshus byggda mellan 1946 och 1975 behövde få stammarna åtgärdade inom 10 till 15 år, enligt den vägledning vid relining av avloppsrör som Nationellt renoveringscentrum gav ut 2016. Korrosion låg enligt samma vägledning bakom 42 procent av alla ledningsskador i skadestatistiken för 2014.
Relining kallas också rörinfodring. Avloppet rensas och torkas, varefter plast i någon form förs in och hårdnar mot den befintliga rörväggen. Inget golv behöver brytas upp, ingen ny tätskiktsmatta läggs. Vägledningen är tydlig med att relining och stambyte inte är samma sak och inte kan jämföras rakt av: vid relining lagas de gamla rören så att livslängden förlängs, vid stambyte sätts helt nya rör in.
Tre reliningmetoder ger olika bärighet
Ta reda på vilken metod offerten gäller, eftersom teknikerna ger olika resultat. Renoveringscentrums vägledning delar in marknadens varianter i tre kategorier. KTH-forskare som jämfört relining och rörbyte i en livscykelstudie, utgiven av Nationellt renoveringscentrum 2018, använder en klassning ur American Water Works Associations manual M28 med fyra klasser. Klass I är icke-strukturella liningsystem som ger korrosionsskydd. Klass II är delvis bärande strukturer som behöver stöd av värdröret men kan överbrygga hål och skador. Klass III är också delvis bärande, men tillräckligt tjock för att motstå buckling från yttre tryck. Först klass IV är en lining med full bärande förmåga, där det ursprungliga röret inte förväntas bidra alls. Ingen av metoderna nedan når klass IV.
I foder- eller strumpmetoden, internationellt kallad CIPP, vrängs en polyesterstrumpa mättad med epoxi in i röret med tryckluft. När plasten hårdnat bildar den ett nytt rör inuti det gamla. Vägledningen från 2016 kallar det ett självbärande rörsystem. I M28-klassningen är strumpmetoden en delvis bärande struktur i klass II, som kan överbrygga hål och skador men fortfarande behöver stöd av det gamla röret. För en styrelse med kraftigt nedbrutna stammar betyder det att strumpan visserligen tillför mest bärighet av metoderna, men inte ersätter ett rör som förlorat sin bärighet. Tjockleken på det nya plastlagret har mycket små variationer. Metoden är dyrare att genomföra, och enligt vägledningen blir den svårare att få perfekt när rörsystemet har många böjar och förgreningar eller mindre dimensioner, eftersom skarpa böjar kan ge veck på strumpan.
Sprutmetoden innebär att plastmassa sprutas på i flera lager genom avloppssystemet, vanligtvis tre, vilket ger ett skarvfritt plastskikt. Skarvfriheten gör att förgreningar och dimensionsförändringar kan hanteras utan större problem. Också här kallar vägledningen skiktet självbärande, medan KTH-forskarnas senare klassning placerar de sprutade beläggningarna i klass I, som ger korrosionsskydd men vilar helt på det gamla rörets bärighet. Nackdelen är att massan kan rinna vid appliceringen. Vägledningen anger att tjockleken enligt produktbeskrivningen ska ligga mellan 3 och 5 millimeter, men att skiktet i praktiken kan variera från 1 upp till 10 millimeter. Vid den efterföljande kamerabesiktningen syns bara ytan, inte plastens tjocklek. Risken är enligt vägledningen stor att man missar områden som blivit för tunna och kan få kortare livslängd än beräknat.
Borstmetoden, även kallad DaKKI-metoden, har fått sitt namn av att beläggningen pressas ut mot rörväggen med ett roterande borstverktyg. Också den hamnar i klass I. Enligt vägledningen blir borstmetodens skikt inte självbärande, utan kräver att det befintliga röret inte är i för dåligt skick. Metoden kan misslyckas på rör med kraftiga korrosionsangrepp, eftersom materialet måste fästa mot underlaget. Vägledningen menar att strumpa och sprutmetod i stället bygger förbi det korroderade partiet. Sprutmetoden hamnar dock i samma M28-klass som borstmetoden, så den som har rör med omfattande korrosion bör inte förlita sig på någon av de tunna beläggningarna. Inte heller en strumpa gör ett uttjänt rör bärigt igen, och är stammarna så nedbrutna att bärigheten är borta återstår ett rörbyte.
Relining kostar vanligen 3 000 till 7 000 kronor per meter
Meterpriset är det enda prisuttryck som går att jämföra mellan offerter. Var i spannet föreningen hamnar beror enligt HSB Stockholm på rörens dimension och skick, hur åtkomliga de är, hur många förgreningar som finns, vilka provisorier som behövs och om nya rensluckor måste sättas in. Be om aktuella meterpriser i varje offert.
Priset per lägenhet går inte att räkna fram ur meterpriset utan att veta hur många meter ledning som hör till varje lägenhet. Den längden består av lägenhetens del av stammen och grenledningarna till badrum, kök och golvbrunn. En lägenhet med två badrum har fler anslutningar och därmed fler meter än en etta med ett badrum i samma hus.
Tabellen visar hur HSB Stockholms spann slår ut vid tre olika längder per lägenhet. Längderna är exempel, inte typvärden.
| Meter ledning per lägenhet | Vid 3 000 kronor per meter | Vid 7 000 kronor per meter |
|---|---|---|
| 8 meter | 24 000 kronor | 56 000 kronor |
| 12 meter | 36 000 kronor | 84 000 kronor |
| 16 meter | 48 000 kronor | 112 000 kronor |
Det dyraste utfallet är mer än fyra gånger så högt som det billigaste, enbart till följd av meterpris och längd. Be därför varje entreprenör ange både meterpris och antal meter per lägenhet. Ett totalpris per lägenhet utan längden går inte att jämföra med nästa offert.
I SVT:s granskning av relining uppgav Sveriges bostadsrättscentrum ungefär 30 000 till 40 000 kronor per lägenhet för relining och omkring 200 000 kronor för ett stambyte. Den granskningen publicerades dock 2014, och byggkostnaderna har förändrats sedan dess. Siffrorna visar storleksordningen mellan metoderna, inte en prisnivå att budgetera efter. Begär offerter från flera entreprenörer på samma underlag.
Relining är billigare per lägenhet än ett stambyte. Men som Jan Backman vid Sveriges bostadsrättscentrum uttrycker det i granskningen: ”Det är lite som att jämföra äpplen och päron, för i ett stambyte får du så mycket mer.” I ett stambyte ingår nya tätskikt och ny badrumsinredning, i en relining ingår varken eller. En del av prisskillnaden beror på att stambytet innehåller mer. Vägledningen råder styrelsen att göra en livscykelkostnadskalkyl, som visar vad åtgärden kostar per år om rören visar sig hålla i 10, 25 eller 50 år.
Hur länge håller relining?
Hållbarheten ligger generellt mellan 5 och 30 år beroende på tillverkare och metod, enligt HSB Stockholm. Enligt vägledningen visar SP:s godkännandebevis en åldersbeständighet på 50 år för själva plasten för vissa metoder. Vägledningen påpekar samtidigt att det ”inte är samma sak som att reliningen kommer att hålla i 50 år”. Hur länge ett relinat avloppssystem håller i bruk går enligt samma källa inte att svara på, eftersom det till stor del beror på utförandet och yrkesskickligheten hos hantverkaren. Vägledningen konstaterade också att det saknades vetenskapliga studier av förväntad livslängd i verklig drift.
År 2016 hade de äldsta relinade rören i bruk hållit i 25 år med mycket få problem, och enligt vägledningen har det inte säkert framkommit att någon utförd relining slutat fungera på grund av ålder. De reliningar som misslyckats har gjort det på grund av felaktig applicering. Det talar för att livslängden är längre än vad man inledningsvis befarade. I SVT:s granskning framhåller Jan Backman att företagen brukar ge en garantitid på ungefär 10 år, vilket kan jämföras med ett stambyte som räcker i 30 till 40 år. Renoveringscentrums vägledning anger för stambyte en ny beräknad livslängd på 40 till 50 år. Peter Bratt på Länsförsäkringar pekar i granskningen på en strukturell svaghet: ”Det är en ganska låg ingångströskel i den här branschen.”
Livslängden i bruk vilar på rengöringen före arbetet, på plastens vidhäftning och godstjocklek, på temperaturlast och på hur väl jobbet utfördes. Läs garantitiden i avtalet bokstavligt, och förväxla inte en marknadsförd teknisk livslängd med vad entreprenören åtar sig att stå för. Vad avtalet i sin tur måste lova, från ABT 06-hänvisning till garantibesiktning, står i fördjupningen om garantin vid relining.
Kontrollera försäkringen innan beslutet
Försäkringsbolagets syn på infodrade rör kan bli kostsam i efterhand. Enligt Renoveringscentrums vägledning är försäkringsbolagen generellt sett kritiska till att likställa relining med en traditionell badrumsrenovering med stambyte, eftersom relining bara avser ledningarna och inte tätskiktet och dess anslutning till golvbrunnen. Vägledningen anger att några bolag inte betraktar relinade rör som nya och därför gör fullt åldersavdrag vid en skada, och att det förekommer att självrisken är högre vid en vattenskada orsakad av ett relinat rör.
Vägledningen råder föreningen att alltid kontrollera med det egna försäkringsbolaget hur det ställer sig till relining och hur en framtida skada bedöms. Gör det innan beslut, och begär skriftligt besked. Fråga samtidigt om reliningföretaget har en giltig ansvarsförsäkring som även skyddar tredje part. Samspelet med föreningens försäkringar beskrivs närmare i guiden om försäkringar för bostadsrättsfastigheter.
Kräv oberoende besiktning och typgodkänd metod
Slutbesiktningen sker enligt vägledningen oftast av reliningföretagen själva. Att den som utfört arbetet också godkänner det är svagt, särskilt för de metoder där resultatet till stor del vilar på hantverkarens skicklighet. Handla därför upp en oberoende besiktning, och låt en oberoende besiktningsman felsöka inom garantitiden. Besiktningen bör även bedöma reliningföretagets egenkontroll.
Begär att entreprenören kan visa upp ett typgodkännande för både metod och material och ett godkänt prov från RISE, tidigare SP, eller ett motsvarande institut. Ett annat konkret kvalitetstecken är att företaget är anslutet till Branschföreningen Relining i Fastigheter (BRiF) och klarat den årliga tredjepartskontrollen i kvalitetsprogrammet 3q, som är obligatoriskt för branschföreningens entreprenörsmedlemmar. För bedömningen av det utförda arbetet finns handboken T25, en kravspecifikation för TV-inspektion av avloppsledningar som anger hur stora avvikelser som kan tolereras.
Enligt vägledningen kan brister vara svåra att upptäcka vid kamerainspektion om filmningen sker från samma håll som borstningen eller sprutningen. Kräv därför att reliningen filmas i båda riktningarna, och att filmen kompletteras med skriftliga kommentarer.
- Kräv typgodkännande och godkänt prov för metod och material, och kontrollera BRiF-anslutning med godkänd 3q-kontroll.
- Den som besiktigar får inte vara anställd hos eller beroende av reliningföretaget.
- Kräv filmning i båda riktningar med skriftliga kommentarer, inte bara en råfilm.
- Läs garantitiden bokstavligt och jämför den med stambytets livslängd.
- Gör en livscykelkostnadskalkyl för utfallen 10, 25 och 50 år.
Relining passar när badrummen redan är renoverade
Vägledningen ger en tumregel: relining bör inte göras i samband med en badrumsrenovering, utan är en metod för när badrummen redan är renoverade, eller när föreningen vill förlänga livslängden så att en renovering kan skjutas upp. Är badrummen redan slitna och tätskikten gamla talar därför mycket för ett stambyte, eftersom rören ändå måste fram och föreningen då får både nya stammar och nya våtrum för samma ingrepp. I hus från 50- och 60-talen saknas dessutom ofta tätskikt i badrummen. Är badrummen däremot nyrenoverade och rören i grunden hela kan relining spara både pengar och boendestörning. Ett stambyte tar månader, även om de flesta kan bo kvar med tillfälligt vatten och avlopp, medan själva reliningarbetet enligt vägledningen vanligtvis tar två till tre dagar beroende på metod och omfattning. Hur ett fullständigt stambyte fördelar sig i tid och faser står i genomgången av en realistisk tidsplan för stambyte.
Vägledningen konstaterar att det ännu inte gjorts någon vetenskaplig jämförelse mellan relining och stambyte, och att det inte heller finns tillförlitlig statistik över antalet skador och reklamationer vid respektive metod.
Relining kan vara rätt för föreningen, men bara om styrelsen räknar med att livslängden är osäker, kontrollerar försäkringsläget i förväg och skriver in oberoende besiktning i avtalet. Beslutsstödet för själva vägvalet, med teknik, kostnad och försäkring vägda mot varandra, finns i guiden om relining eller stambyte.
Senast faktagranskad: 3 oktober 2026