Förr eller senare ställs varje styrelse inför avloppsstammarnas slutskede. Gjutjärnsrören som lades in vid mitten av 1900-talet har en förväntad livslängd på mellan fyrtio och sextio år, och i många hus är den tiden passerad. Då dyker ordet relining upp, ofta presenterat som ett snabbare och billigare sätt att slippa riva badrummen. Frågan styrelsen behöver svara på är inte om relining låter bra, utan om metoden håller vad branschen lovar och vad föreningen faktiskt får för pengarna.
Relining, även kallat rörinfodring, innebär att ett nytt skikt skapas inuti de gamla rören i stället för att rören byts ut. Avloppet rensas och torkas, varefter plast i någon form förs in och hårdnar mot den befintliga rörväggen. Inget golv behöver brytas upp, ingen ny tätskiktsmatta läggs. Det är just den begränsade rivningen som gör metoden lockande, och samtidigt det som gör att den måste granskas noga.
De tre vanligaste metoderna
Skillnaden mellan teknikerna är avgörande för resultatet, och en styrelse bör veta vilken metod offerten gäller.
Den mest etablerade tekniken i flerbostadshus är strumpmetoden, ibland kallad formpressning eller CIPP. En flexibel textil- eller glasfiberstrumpa mättas med härdplast och pressas in i röret med tryck. När plasten hårdnat bildas ett nytt, sammanhängande rör som bär sig självt, oberoende av det gamla rörets skick. Eftersom strumpan har en jämn godstjocklek går det att räkna på hållfastheten, och metoden lämpar sig för längre raka sträckor.
Sprutmetoden, även kallad beläggningsmetoden, lägger i stället flera lager härdplast invändigt tills önskad tjocklek nåtts. Penselmetoden fungerar likartat, men massan pressas och stryks ut med en roterande borste. Båda ger skarvfria ytor och passar kortare eller svåråtkomliga partier, men resultatet vilar i hög grad på hantverkarens skicklighet och på att det gamla röret fortfarande har bärighet. Vid den efterföljande kamerabesiktningen syns bara ytan, inte hur tjockt plastlagret blivit. Det gör den oberoende kontrollen viktigare ju mer metoden bygger på handarbete.
Vad det kostar, och mot vad
Priset varierar med rörens skick, längd och åtkomst, men spannet är ändå talande. Branschens uppgifter pekar mot ungefär 15 000 till 50 000 kronor per lägenhet för relining, medan ett traditionellt stambyte med nytt tätskikt brukar landa mellan 80 000 och uppåt 200 000 kronor per lägenhet. I SVT:s granskning anges relining till 30 000 till 40 000 kronor per lägenhet och stambyte till runt 200 000 kronor.
Räkna på ett konkret exempel. En förening med tjugo lägenheter som får offert på 35 000 kronor per lägenhet betalar 700 000 kronor för relining. Motsvarande stambyte på 150 000 kronor per lägenhet kostar tre miljoner. Skillnaden är så stor att den lätt skymmer den fråga som faktiskt avgör om beslutet var klokt, nämligen hur länge åtgärden håller. Ett billigt ingrepp som måste göras om efter halva den tid ett stambyte hade gett blir i längden dyrare.
Livslängden är den springande punkten
Här måste styrelsen hålla två bilder i huvudet samtidigt. Reliningföretag och flera branschaktörer anger ofta en teknisk livslängd på fyrtio till femtio år för en korrekt utförd infodring med moderna, certifierade material. Det är en rimlig teoretisk siffra för strumpmetoden under goda förhållanden.
Den siffran möter dock invändningar från oberoende håll. I SVT:s granskning varnar Sveriges bostadsrättscentrum och Länsförsäkringar för att förväntningarna kan bli en ekonomisk besvikelse. Jan Backman vid Sveriges bostadsrättscentrum framhåller där att relining i praktiken ofta garanteras i omkring tio år, medan ett stambyte räcker i trettio till fyrtio år. Peter Bratt på Länsförsäkringar pekar på en strukturell svaghet: ”Det är en ganska låg ingångströskel i den här branschen.” Den oberoende vägledningen från Renoveringscentrum vid Lunds tekniska högskola understryker samma sak, att det länge saknats samlade långtidsutvärderingar av utförda projekt.
Slutsatsen är inte att relining är dåligt, utan att den utlovade livslängden är en prognos och inte ett löfte. Den vilar på rengöringen före arbetet, på plastens vidhäftning och godstjocklek, på temperaturlast och på hur väl jobbet utfördes. En styrelse bör därför läsa garantitiden i avtalet bokstavligt och inte förväxla en marknadsförd teknisk livslängd med vad entreprenören faktiskt åtar sig att stå för.
Försäkringsfrågan som lätt glöms
En punkt som kan bli kostsam i efterhand är hur försäkringsbolaget ser på infodrade rör. Flera bolag betraktar inte relining på samma sätt som ett nytt rörsystem, och enligt Konsumenternas Försäkringsbyrå kan ersättningen vid en vattenskada genom yt- och tätskikt begränsas av åldersavdrag och självrisk. Om en relinad stam spricker och orsakar vattenskada är det inte självklart att kostnaden täcks. Styrelsen bör därför kontakta sitt försäkringsbolag innan beslut och få skriftligt besked om hur ett relinat system bedöms. Hur det samspelet ser ut behandlas närmare i vår guide om försäkringar för bostadsrättsfastigheter.
Garanti, besiktning och certifiering
Oavsett metod står och faller resultatet med kontrollen. Säkerställ att entreprenören arbetar enligt Branschregler Säker Vatteninstallation och med ett certifierat system. Slutbesiktningen ska göras av en besiktningsman från tredje part som granskar samtliga filmade sträckor och dokumenterar resultatet skriftligt, och den personen får inte vara anställd hos eller beroende av reliningföretaget. Begär en tydlig garantitid i avtalet och planera in en uppföljande besiktning under garantitiden, vanligen efter två år, så att eventuella brister fångas medan entreprenören fortfarande ansvarar.
- Kräv certifierat system och arbete enligt Säker Vattens branschregler.
- Anlita en oberoende besiktningsman som granskar alla filmer skriftligt.
- Läs garantitiden bokstavligt och jämför den med stambytets livslängd.
Relining eller stambyte
Valet handlar mindre om teknik och mer om föreningens situation. Är badrummen redan slitna och tätskikten gamla talar mycket för ett stambyte, eftersom rören ändå måste fram och föreningen då får både nya stammar och nya våtrum för samma ingrepp. Är badrummen däremot nyrenoverade och rören i grunden hela kan relining spara både pengar och boendestörning. Ett stambyte tar månader och kräver ofta att de boende flyttar ut tillfälligt, medan relining i en mindre förening kan vara klart på några veckor. Den som vill se hur ett fullständigt stambyte faller ut i tid och faser har nytta av vår genomgång av en realistisk tidsplan för stambyte.
Den ärliga slutsatsen är att relining är ett verktyg, inte en genväg. Den kan vara rätt för föreningen, men bara om styrelsen behandlar livslängden som den osäkerhet den är, kontrollerar försäkringsläget i förväg och bygger in oberoende besiktning i avtalet. Beslutet ska kunna försvaras inför nästa styrelse, inte bara inför nästa årsstämma.