Foto: Sofia Guzeva via Pexels
Få frågor återkommer så ofta på styrelsemötet som trappstädningen. Antingen handlar föreningen upp en städfirma och betalar för det, eller så turas medlemmarna om enligt ett schema och håller kostnaden nere. Valet låter enkelt, men det rör vid både ekonomi, rättvisa och styrelsens ansvar. Den här genomgången jämför de två vägarna och ger dig siffror att räkna på.
Vad kostar en städentreprenad
Priset för trappstädning i en bostadsrättsförening styrs framför allt av tre saker: antalet trappuppgångar, hur ofta det städas och hur många våningar respektive uppgång har. Hiss, tvättstuga och entrépartier som ska skötas drar upp priset.
För en mindre uppgång med en till två entréer ligger ett månadsavtal enligt branschuppgifter på runt 800 till 1 500 kronor vid veckostädning, och lägre, ungefär 500 till 1 000 kronor, vid städning varannan vecka. En medelstor fastighet med tre till fem uppgångar landar ofta på 1 500 till 3 000 kronor per trapphus och månad vid veckostädning, medan en stor fastighet med sex uppgångar eller fler kan nå 3 000 till 6 000 kronor per uppgång (Städningskollen, prisguide 2026). Timpriset rör sig typiskt mellan 150 och 400 kronor enligt samma källa, medan jämförelsetjänsten Offerta anger 250 till 350 kronor i timmen exklusive moms för trapphusstädning (Offerta om trapphusstädning). Siffrorna är ungefärliga marknadspriser och varierar med ort och fastighetens skick. Ett fast månadsavtal brukar ge lägre timpris än enstaka bokningar.
Tänk på att momsen tillkommer för en förening, som normalt inte är momsregistrerad. Be alltid om pris både med och utan moms när du jämför offerter.
Hur ofta behöver det städas
Frekvensen ska följa slitaget, inte en vana. För ett mindre trapphus med tio till tjugo lägenheter räcker ofta städning en gång i veckan, medan ett större hus eller en uppgång med mycket spring kan behöva två gånger i veckan. Entré och hiss på bottenplan smutsas ned snabbast och bör städas lika ofta som trapphuset i övrigt, och tvättstugan minst en gång i veckan. Storstädning, då golv maskinbehandlas och fönster och armaturer tas, görs lämpligen en till två gånger om året (Sweepit, checklista för trappstädning i brf).
Ett vanligt upplägg i många föreningar är städning varannan vecka som utgångsläge, med möjlighet att gå upp i frekvens om resultatet inte håller. Det går att differentiera: veckostädning på de hårt belastade ytorna närmast entrén, glesare på de översta planen.
Det här ska upphandlingen reglera
Den vanligaste orsaken till missnöje är inte att firman gör fel, utan att avtalet aldrig sa vad som var rätt. Undvik luddiga formuleringar som ”vid behov”. Skriv i stället en kravspecifikation som anger exakt vilka ytor som ingår och hur ofta de ska skötas (Clean Hansa, om upphandling av trappstädning).
Ett genomarbetat städavtal bör reglera:
- Frekvens och omfattning per yta, golv, räcken, dörrhandtag, hiss, entré, glas och tvättstuga.
- Kvalitetsnivå och hur den mäts, samt en namngiven kontaktperson och rutin för avvikelser.
- Avtalstid, uppsägningstid och pris både med och utan moms, gärna med indexreglering.
- Försäkringsbevis, kollektivavtal och bevis på betald skatt, samt att samma personal helst återkommer i stället för ny varje vecka.
För kvalitetsnivån finns en färdig branschstandard att luta sig mot. INSTA 800 är en nordisk standard för städkvalitet som beskriver resultatet i sex nivåer, från noll till fem, utifrån hur mycket smuts som tillåts kvarstå. Poängen är att kravet kan beställas i förväg och mätas i efterhand, oberoende av vilken metod städaren använder, vilket gör det lättare att jämföra offerter på lika villkor och att hålla firman till det som avtalats (Serviceföretagen om INSTA 800). En brf behöver inte den högsta nivån, men att skriva in en uttalad nivå tar bort tyckandet ur diskussionen.
Följ upp, annars vet du inte
Ett avtal utan uppföljning blir snabbt en kostnad utan kontroll. Boka in kvartalsvisa avstämningar på plats där styrelsen och städaren går igenom resultatet mot checklistan, och för enkel logg över klagomål. Det är där INSTA 800-tanken gör nytta: mäter man inte vet man inte. Trappstädning i en bostadsrättsförening som fungerar år efter år bygger nästan alltid på regelbunden återkoppling, inte på ett avtal som skrevs en gång och sedan glömdes bort.
Medlemsstädning är inte gratis
Att låta medlemmarna städa enligt schema sparar pengar i kassan. Men besparingen är skenbar så snart man räknar med det den kostar i annan valuta.
Rättvisan är den första stötestenen. Pensionären som bor ensam städar lika ofta som familjen på fyra som sliter mest, och den som reser i jobbet hinner sällan med sin vecka. Kvaliteten blir ojämn, eftersom en lekman varken har proffsutrustning eller vana, och resultatet svänger med vem som hade turen. Snart uppstår tjafs om vem som slarvade, och konflikter mellan grannar är dyrare för trivseln än någon städräkning.
Till det kommer en ansvarsfråga som många föreningar förbiser. Så länge medlemmar städar frivilligt i sina egna gemensamma utrymmen uppstår normalt inget arbetsgivaransvar. Men den dag föreningen anställer någon, eller betalar en medlem för att sköta städningen, blir föreningen arbetsgivare och måste följa arbetsmiljölagstiftningen med systematiskt arbetsmiljöarbete för den personen (Arbetsmiljöverket om systematiskt arbetsmiljöarbete). Det är en av anledningarna till att många föreningar med tiden lämnar städschemat för en entreprenad: en extern firma bär själv arbetsgivaransvaret för sin personal.
Ett räkneexempel
Säg en förening med tre trappuppgångar och totalt 30 lägenheter. Vi antar ett entreprenadpris på 1 200 kronor per uppgång och månad vid städning varannan vecka, inklusive moms, vilket ligger i det intervall källorna anger för medelstora fastigheter.
Då blir kostnaden 3 600 kronor i månaden för hela föreningen, eller 43 200 kronor per år. Fördelat på 30 lägenheter motsvarar det 120 kronor per lägenhet och månad på avgiften. (Räkneexempel, illustration. Verkligt pris beror på antal våningar, hiss och förhandlat avtal.)
Mot det står den ”gratis” medlemsstädningen. Den syns inte i resultaträkningen, men 30 hushåll som var och en lägger en knapp timme i månaden på sin tur motsvarar runt 25 till 30 arbetstimmar varje månad som föreningen ändå förbrukar, plus den tid styrelsen lägger på att jaga eftersläntrare och medla i konflikter. 120 kronor i månaden köper bort just det.
Så väljer styrelsen
För de minsta föreningarna, med få och pigga medlemmar och god sammanhållning, kan ett städschema fungera länge och spara pengar. Men ju fler lägenheter, ju mer genomströmning och ju äldre medlemsstock, desto tyngre väger argumenten för en upphandlad entreprenad med tydligt avtal och regelbunden uppföljning.
Beslutet hör hemma i styrelsens samlade förvaltningsuppdrag. Vill du se var städningen passar in i helheten, läs vår genomgång av teknisk förvaltning i brf och vad som ingår i uppdraget. Och tänker ni handla upp, följ samma metodik som för andra tjänster, beskriven i guiden om hur styrelsen upphandlar fastighetsförvaltning rätt. Hur kostnaden ska bäras i budgeten hänger ihop med föreningens ekonomiska förvaltning.
Vad styrelsen än landar i bör beslutet vila på en räkning, inte på en känsla. En städräkning är synlig och lätt att kritisera. Den tid och de konflikter som ett trasigt städschema kostar är osynliga ända tills de blir för stora.