Senast granskad: 15 juli 2026
Bostadsrätter föreslås omfattas av samma trygghetskrav som hyresrätter. Förslagen kommer från departementspromemorian Ds 2025:28 “Stärkt trygghet i bostadsrätter”, publicerad den 28 november 2025, och regeringen lämnade den 14 juli 2026 en proposition till riksdagen. Om förslagen blir lag får styrelser i bostadsrättsföreningar nya verktyg, men också nytt ansvar. Här går vi igenom vad de betyder i praktiken.
Viktigt: det här är förslag, inte gällande rätt
Ingenting av det som beskrivs på den här sidan gäller ännu. Ds 2025:28 är en departementspromemoria, alltså ett utredningsförslag från Justitiedepartementet. Ett sådant förslag blir bindande först om riksdagen röstar igenom det.
Ärendet har gått vidare: regeringen beslutade en lagrådsremiss den 9 juni 2026 och lämnade sedan propositionen 2025/26:304 “Stärkt trygghet i bostadsrätter” till riksdagen den 14 juli 2026. Där föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027.
Att en proposition har lämnats betyder dock inte att den gått igenom. Riksdagen har ännu inte fattat något beslut, och ärendet bereds i civilutskottet (betänkande 2026/27:CU2). En proposition kan ändras eller avslås under riksdagsbehandlingen. Styrelsen ska därför inte fatta beslut med stöd av de här förslagen. Det som gäller i dag är bostadsrättslagens nuvarande regler, bland annat förverkandegrunderna i 7 kap. 18 § bostadsrättslagen. Kontrollera alltid aktuellt läge hos riksdagen.se innan ni agerar.
Bakgrund: Varför nya regler?
Den 1 juli 2024 trädde skärpta regler i kraft för hyresrätter, med utökade möjligheter att säga upp hyresgäster vid trygghetsstörande brottslighet. Bostadsrätter omfattades inte av dessa ändringar, vilket skapade en lucka i lagstiftningen.
Regeringen tillsatte därför en snabbutredning sommaren 2025 för att utreda om motsvarande regler borde gälla även för bostadsrätter. Resultatet blev Ds 2025:28, som publicerades den 28 november 2025. Promemorian skickades ut på remiss den 7 januari 2026, med sista svarsdatum den 10 mars 2026.
Riksbyggen, en av landets största bostadsrättsförvaltare, har tillstyrkt förslagen och konstaterat att bostadsrätten som upplåtelseform annars riskerar att bli en tillflyktsort för kriminella.
De viktigaste förslagen för styrelsen
Förverkande vid kriminalitet
Det mest genomgripande förslaget är att en bostadsrätt ska kunna förverkas vid trygghetsstörande brottslighet, alltså samma princip som redan gäller för hyresrätter. Det innebär att föreningen skulle kunna tvinga fram en försäljning av lägenheten om innehavaren, eller någon i hushållet, begår brott som skapar otrygghet för övriga boende. Brottet behöver enligt förslaget inte ha begåtts i själva lägenheten, utan det räcker med en koppling till bostaden.
Medlemskapsprövning vid brottslighet
Styrelsen föreslås kunna vägra medlemskap om köparen, eller annan person som ska använda lägenheten, har gjort sig skyldig till trygghetsstörande brottslighet. Det skulle ge styrelsen ett konkret verktyg för att förhindra att personer med känd kriminell koppling flyttar in i föreningen.
Skönsmässig bedömning utan skadeståndsrisk
En viktig detalj för styrelser är att utredningen föreslår att styrelsen ska kunna göra en skönsmässig bedömning utan att riskera skadeståndskrav. Detta är något som Riksbyggen särskilt betonat som nödvändigt, eftersom styrelser måste kunna agera utan rädsla för personligt ekonomiskt ansvar.
Ny prövning vid ytterligare förvärv
Utredningen föreslår att medlemskapsprövning ska ske vid varje nytt förvärv inom samma förening. Det hindrar att en person som redan är medlem kan köpa ytterligare lägenheter utan ny granskning.
Skydd vid övergrepp i nära relation
Utredningen innehåller ett viktigt undantag: förverkande ska inte kunna ske om störningen beror på att en hushållsmedlem utsätts för våld eller övergrepp i nära relation. Det skyddar brottsoffer från att förlora sin bostad på grund av en förövares handlingar.
Snabbare tvistlösning
Allvarliga fall ska enligt förslaget hanteras skyndsamt, vilket innebär kortare handläggningstider i hyresnämnden. För styrelser skulle det betyda att processen från beslut till verkställighet kan gå väsentligt snabbare än i dag.
Vad styrelsen bör göra redan nu
Eftersom förslagen ännu inte blivit lag ska styrelsen inte tillämpa dem. Däremot finns det anledning att förbereda sig:
- Bevaka riksdagsbehandlingen. Remisstiden gick ut den 10 mars 2026 och regeringen lämnade proposition den 14 juli 2026. Följ ärendet via riksdagen.se och regeringen.se för att se om riksdagen säger ja, och i så fall när reglerna börjar gälla.
- Se över rutiner för medlemskapsprövning. Gå igenom föreningens nuvarande process för att bedöma nya medlemmar. Dokumentera vilka kriterier som tillämpas och hur beslut fattas. Observera att prövningen tills vidare måste hålla sig inom nuvarande regler.
- Dokumentera störningar systematiskt. Om det förekommer ordningsstörningar eller misstänkt brottslig aktivitet, se till att händelserna dokumenteras med datum, tidpunkt och beskrivning. Systematisk dokumentation stärker föreningens ställning oavsett vilka regler som gäller.
- Kontakta förvaltare eller jurist. Diskutera med föreningens förvaltare eller en bostadsjurist hur de nya reglerna kan komma att påverka just er förening, och vad som gäller i dag.
Tidslinje
- 1 juli 2024: Skärpta regler för hyresrätter träder i kraft
- Juni 2025: Regeringen ger uppdraget att utreda motsvarande regler för bostadsrätter
- 28 november 2025: Ds 2025:28 publiceras
- 7 januari 2026: Promemorian skickas ut på remiss
- 10 mars 2026: Remisstiden går ut
- 9 juni 2026: Regeringen beslutar lagrådsremiss
- 14 juli 2026: Regeringen lämnar proposition 2025/26:304 till riksdagen
- 1 januari 2027 (föreslaget): Ikraftträdande, förutsatt att riksdagen röstar ja
Senast faktagranskad: 15 juli 2026